Ommöblering.

Då var helgen förbi och v. 39 är här.
Idag är mina planer lösa. Skönt, och stressande. Jag vill att tiden ska gå undan fram till onsdag då det är dags för nästa tillväxtulraljud på Danderyd. Det känns som livet står lite still mellan kontrollerna och man vill bara frenetiskt framåt till goda besked.
Det finns mycket jag kunde göra, men jag känner ju inte för det.
Imorgon ska jag till barnmorskan för vanliga blodprov och vanlig magmätning. Det har förstås inte hänt nåt med lillkulan och i och för sig säger det inte mig så mycket. Jag hoppas såklart att måttet vuxit minst 2 cm, eftersom det var beskedet jag fick sist. Trots de två cenntimetrarna så hade bebisen dippat på sin kurva.
Alltså, en mindre ökning innebär sämre sömn för modern inför onsdagen.
Igår kväll kunde jag inte sitta i soffan utan vandrade runt i lägenheten. Bebisen hade fnatt och magen såg ut som en klump formbar lera. Ena sekunden stack en fot ut i sidan, andra sekunden putade en liten rumpa ut vid naveln. Fjant höll låda i två timmar innan jag testade att sova. Jag somnade innan bebben och har ingen aning om hur länge den stormade runt. Men jag gissar att jag behöver byta ut alla mina inre organ efter den här graviditeten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0