Julkorv.

Efter det jag nu ska häva ur mig inför er, kan jag förstå om ni börjar tro att det här är en svart blogg. Men inte då. Men vem fan har ork att skriva när allt känns bra?
Det här är mitt hemliga andhål, och just nu behöver jag luft.

Det är julafton i morgon. Den första utan dig. Den första utan många. Jag vet faktiskt inte hur jag ska fixa mig igenom det, men jag gissar att jag kommer att göra det på samma sätt som jag går igenom allt annat. Jag biter ihop. Och jag biter så att käkarna blir stela.
Förra året hade du en svart klänning.
Förra året hade du håret uppsatt i en svinrygg och du undrade om jag gillade din sjal.
Förra året sa jag att ingenting betydde något så länge du fick finnas kvar.
Förra året grät du av lycka och sa att du älskade mig.
Förra året hade du blivit frisk.
I år måste jag uppleva julen utan dig.
Natten mot den 27 april 2009 gjorde mig ondare än jag någonsin haft. Och julafton samma år kommer förmodligen göra detsamma.

Tröstande röster säger att det första året är värst. Sorgeåret.
Den första födelsedagen, den första julen. Den första dödsdagen.
Jag har snart klarat av två av dom och kanske blir det lättare. Inte för att min förlust gör mindre ont, men för att minnet av dig sakta börjar vända från det sista jag såg till det bästa jag såg.
Du var den finaste människa jag känt och ditt liv ska inte av någon ses som en tragedi. Jag ska inte gråta på din födelsedag nästa år. Jag ska åta tårta. Och imorgon ska jag hålla huvudet högt, bära dig om halsen och se saknaden som något att vara tacksam över. Den är en bekräftelse på en kärlek som inte alla får uppleva.

Kom och hälsa på snart. Du vet vad du lovade.

Kommentarer
Postat av: Linda

Gud vad vackert.

2010-01-09 @ 15:55:20
URL: http://lindakabilmanordqvist.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0